Elisabeth Roxenstierna är socionom och entreprenör. Hon började skriva ”Sockerflickan” 2015 efter första steget i en energimedicinsk utbildning. Hon kunde inte sluta skriva, orden kom bara av sig själv. Dikter som hon inte visste att hon kunde skriva och minnen som låg i dvala lyftes fram och strålade i nytt ljus.
Elisabeth föddes in i en familj där båda föräldrarna fått diagnosen schizofreni. Att leva med hennes föräldrar var speciellt. Hon visste aldrig hur dagen skulle komma att se ut eller vart hon skulle bo. I boken är hennes mamma ”osynliga mamman” för hon fanns aldrig där, utom vid korta sekvenser. Hennes mamma fick tunga psykiska mediciner som gjorde att hon blev väldigt avstängd. Osynlig. Vanvård, våld, sexuella övergrepp och otrygghet blev en del av vardagen i Elisabeths barndom, något som satte spår långt in i hennes vuxenliv.
Sockerflickan vänder sig till de som är intresserade av att se möjligheter i det svåra
– Ibland är livet fruktansvärt, säger Elisabeth. Kaos och smärtsamma känslor snurrar runt som en tornado inombords, och då kan det vara svårt att se att det någonsin ska förändras till det bättre. Min bok är ett exempel på när det går riktigt snett i alla utredningar och beslut, men den inger även hopp för den som vill skifta sina svåra erfarenheter till en ljusare tillvaro. Ur allt det svåra och smärtsamma kan det faktiskt växa fram något ljust och vackert. Om du bara vågar ha tilltro och ta steget ut till det nya och okända.
Publicerat om Elisabeths liv och författarskap:
Sagt om Elisabeths bok ”Sockerflickan”
”Vill bara tacka för din oerhört gripande, självutlämnande och helande bok. Jag försonades med min traumatiska barndom för några år sedan och vet vilken lång och svår process det är innan man känner sig någorlunda färdigbearbetad. Bokens ”aura” påminner mig om att ljuset alltid finns runt hörnet – oavsett om det syns eller inte. ”
”Den här boken har dröjt sig kvar i mig och förändrat hur jag ser på livet, på gott och ont och på makt och kärlek. Tack!”